En BRF:s ekonomiska problem kan riskera medlemsinsatserna

Om en BRF hamnar på ekono­miskt obestånd riskeras hela den gemen­samt ägda fastig­heten och alla medlem­marnas insats­kapital – som förloras om före­ningen försätts i konkurs. 

Vad en BRF i prak­tiken äger är före­ningens fastighet, bestående av bygg­naderna och marken. Om marken är arren­derad ägs de facto endast byggna­derna, vilket innebär en särskild riskexpo­nering mot ökade arrende­avgifter. Men före­ningens fastig­het är normalt delfinan­sierad av en bank, som lånat ut ett antal miljoner till före­ningen, gent­emot den gemen­samma fastig­heten som pant­satt säkerhet. 

Detta förhål­lande innebär att en BRF i ekon­omiska termer endast äger nettot mellan fastig­hetens bokförda värde och skul­derna – med andra ord före­ningens eget kapital. Om skul­derna börjar närma sig värdet på fastig­heten, eller rent av över­stiger fastig­hetens bokförda värde, har före­ningen i prak­tiken inte kvar något positivt netto – vilket i så fall betyder att det egna kapi­talet antingen är mycket litet, eller till och med nega­tivt. När denna situa­tion närmar sig har före­ningen ytterst allvar­liga existen­tiella problem. 

Under 2024 har det varit en växande ström av nyheter om bostadsrätts­föreningar i olika typer av ekono­miska problem. Alltfler före­ningar har hamnat på vad som kallas ekono­miskt obestånd, med obetalda skulder hos Krono­fogden. Att en BRF befinner sig på obestånd är allvar­ligt nog i sig, men det riktigt drama­tiska inträf­far om en före­ning börjar ställa in betal­ningar och därmed riskerar att bli försatt i konkurs. 

En konkurs för ett aktie­bolag kan i vissa fall komma som något av en för­täckt fräls­ning, då det leder till att bola­gets skulder så att säga kan brinna inne. För en BRF finns dock ingen som helst fräls­ning med en konkurs, eftersom den stora merpar­ten av skulder normalt inte ligger i före­ningen, utan i stället hos de enskilda medlem­marna. Medan skul­derna där­med ligger kvar hos de boende medlem­marna, riskerar dessa att hamna i svåra ekono­miska problem, när deras insatser förloras och lägen­heterna blir de facto värde­lösa. 

En styrelse som har full kontroll på före­ningens ekonomi kan i de allra flesta fall identi­fiera begyn­nande ekono­miska problem och däri­genom proaktivt före­bygga deras uppkomst. Det är precis här som BRFIQ har sin expertis och kan hjälpa styrelsen att uppnå en kompe­tent ekono­misk förvalt­ning. En så kallad Second Opinion-analys, som bryter ner före­ningens eko­nomi i förstå­eliga bestånds­delar, kan säker­ställa att potentiella problem upptäckas i sådan god tid att de fortfa­rande kan lösas. 

Ta nästa steg med oss

Vill ni förbättra före­ningens ekonomi och öka lägen­heternas värde? Kontakta BRFIQ så förklarar vi hur din sty­relse kan nå smar­tare lösningar, som und­viker onödiga avgifts­ökningar.