Olönsamma BRF-lokaler – ofta i C-lägen
Många BRF-lokaler subventioneras de facto av föreningens medlemmar – i stället för att genom realisering av dolda värden bidra till den gemensamma ekonomin och den nationella bostadsbristen.
Pandemin i början av 2020-talet ritade om det moderna samhällets förhållande mellan lokaler för arbete och boende, där alltmer arbete flyttade till det fysiska hemmet och än mer till det virtuella kontoret. Som en direkt följd av ökat hemarbete minskar efterfrågan på kommersiella lokaler, särskilt ute i bostadsområden där merparten av BRF-ägda lokaler är belägna.
Den stora merparten av BRF-ägda lokaler ligger i vad som brukar kallas C-lägen – med andra ord utanför centrumområden som sakar både naturlig kundtillströmning och goda kommunikationer. Detta gör att många BRF:er i dag står med tomma lokaler, som antingen måste hyras ut under sitt marknadsvärde – eller som rent av inte kan hyras ut över huvud taget. Sådana tomma lokaler inrymmer stora så kallade dolda värden.
Med en långsiktig låneränta omkring 3–4 procent, ger en enkel ekonomisk analys vid handen att många BRF:ers medlemmar i dag subventionerar sina lokalhyresgäster. Att lösa detta problem innebär dock en förhållandevis komplex och utdragen process, som kräver en kombination av kompetens och uthållighet. BRFIQ är specialiserade just på denna typ av projekt: att gå hela vägen från olönsamma lokaler till nya lägenheter, som både genererar ytterligare årsavgifter och framför allt lägre räntekostnader.
Samtidigt som många BRF-lokaler stor tomma och företag drivs mot ytterligare digital- och hemarbete, råder stor bostadsbrist i de flesta svenska kommuner. Så kallad förtätning av befintlig bebyggelse är ofta långt mer ekonomiskt effektivt och miljömässigt hållbart än nybyggnation. Att därmed omvandla olönsamma lokaler till lägenheter bidrar inte bara till den lokala BRF-ekonomin, utan även till den nationella försörjningen av bra bostäder.